Lite om banker

Till banker verksamhet hör främst att bedriva inlåning och utlåning. Det finns olika typer av banker. En affärsbank är en bank som drivs i aktiebolagsform. Affärsbanken erbjuder många fler finansiella tjänster utöver in- och utlåning och fungerar som vilket annat stort företag som helst med kunder finns främst inom näringslivet. SEB, Nordea, Handelsbanken samt Swedbank är exempel på affärsbanker i Sverige. Affärsbankerna i Sverige företräds av branchorganisationen Svenska bankföreningen. En annan form av bank är föreningsbanker vilka är ekonomiska föreningar vars låntagare är medlemmar.

En centralbank är banken i ett land som ansvarar för penning- och valutapolitiken och ofta ensamrätt att ge ut sedlar. Riksbanken är Sveriges centralbank.

Världsbanken

Världsbanken är inte en vanlig bank utan ett av FN:s fackorgan. Världsbanken ger främst lån till utvecklingsländer som vill investera i något långsiktigt. Bankens kapital utgörs av dess medlemsländers bidrag. Hur mycket ett medlemsland bidrar med bestäms av landets storlek i världsekonomin och avgör också graden av inflytande i styret medlemslandet har. USA står för en stor del av Världsbankens kapital och har därmed stor röststyrka i Världsbankens styre.

Vardagsekonomi och skuldsättning

Vardagsekonomin går ut på att balansera utgifter mot inkomster. När utgifterna överstiger inkomsterna kallas det att man lever över sina tillgångar. Att leva över sina tillgångar är lättare hänt när man handlar på avbetalning eller beställer varor mot faktura istället för att betala hela summan vid köptillfället. Att handla mot avbetalning innebär ofta att man i slutändan betalat betydligt mer för produkten än dess ordinarie pris på grund av räntekostnader. Det är också lätt hänt att man lockas till att låna pengar till något man vill köpa innan man hunnit spara ihop till köpesumman. Nuförtiden finns det många kreditföretag som erbjuder snabba lån och oftast mot höga räntor.

I Sverige idag är hushållens skuldsättning  hög och stigande. Inte minst är det vanligt att ha höga bostadslån eftersom bostäder stigit i värde. Obalansen mellan bostadsmarknadens utbud och efterfrågan tillsammans med att det är relativt lätt att få lån kan alltså hushållens höga skuldsättning ses som en konsekvens av. Eftersom skuldsättningen fortsätter att stiga utgör den ett hot mot bland annat stabiliteten i makroekonomin.

Ekonomisk politik och Riksbanken

Den ekonomiska politiken är uppdelad i finanspolitik å ena sidan och penningpolitik å andra. Finanspolitik styr den totala efterfrågan i samhället på varor och tjänster genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Det kan ske genom skatter, avgifter eller offentliga investeringar till exempel. Penningpolitik å andra sidan sköts av Sveriges centralbank Riksbanken och står för den politik som rör ett lands räntenivå, penningförsörjning och pengars värde.

Reporänta

Med hjälp av räntan påverkar Riksbanken inflationen i Sverige. Inflation innebär en ökning av den allmänna prisnivån. Det sker genom att kontrollera reporäntan som är den ränta som marknadsbankerna kan låna och placera till, vilket gör att reporäntan direkt kan påverka marknadsräntorna. Marknadsräntorna påverkar i sin tur den ekonomiska rullningen i samhället. Med låga marknadsräntor blir det lättare att ta lån och krediter och konsumtionen ökar. Detta leder till ökad efterfrågan och högre inflation. Låga räntor leder alltså till högre inflation och vice versa. Riksdagen har i lag bestämt att målet för Sveriges penningpolitik är att värna ett fast penningvärde. Detta mål har Riksbanken preciserat och bestämt att inflationen ska vara 2 procent vilket ger en säkerhetsmarginal för mätfel och utrymme för anpassning av nominella och reala växelkurser.

Marknadsekonomi och planekonomi

Ett ekonomiskt system

är ett nätverk av institutioner och regler inom en organisation som används för att samordna knappa resurser. Det finns i grunden främst två motsatta huvudtyper av ekonomiska system: planekonomi och marknadsekonomi. Medan planekonomi är ett totalt centraliserat system är det marknadsekonomiska systemet istället helt decentraliserat. Det innebär att i en planekonomi planerar och styr staten ekonomin medan det är marknaden i sig själv som sköter den biten i en marknadsekonomi.

Kapitalismen

Kapitalismen är en typ av marknadsekonomiskt system och är ett av de vanligaste systemen i det västerländska samhället. Ett kapitalistiskt system innebär att produktionsmedlen ägs privat och produktionen regleras av marknadskrafterna. Överskottet man får i vinster av produktionen läggs på att öka produktiviteten och på så vis expanderas ständigt vinsterna. Kapitalismen har genom tiderna kritiserats på grund av sin expansiva karaktär som i längden leder till överproduktion. Den mest inflytelserikaste kritikern av kapitalismen blev Karl Marx (1818-1883). Han menade att kapitalismen ledde till växande koncentration och monopol, kriser samt djupnande klassmotsättningar.

Många ekonomiska system är så kallade blandekonomier. I de nordeuropeiska länderna som Sverige råder ett blandekonomiskt system genom en stor offentlig sektor och en marknadsstyrning som också delvis styrs av skatter och lagar.

BNP och BNP per capita

BNP

Ett lands BNP (bruttonationalprodukt) är ett mått på värdet av dess sammanlagda varu- och tjänsteproduktion under en viss period, vanligtvis ett kalenderår. Beräkningar av BNP är oftast inriktade på de reella förändringarna vilka är de som kvarstår efter att man tagit hänsyn till inflationen. Det finns olika sätt att beräkna BNP på. En metod är att räkna samtliga utgifter, den så kallade utgiftsmetoden, vilken utgår från att summan av alla utgifter motsvarar värdet av alla produkter. En annan metod, inkomstmetoden, beräknar summan av producenternas inkomster med utgångspunkt i att denna måste motsvara det definitiva förädlingsvärdet för produkterna. Eftersom hela den faktiska produktionen inte kan uppskattas i pengar bör BNP som mått på värdet av den sammanlagda produktionen tolkas med förnuft. Snarare är det den ekonomiska aktiviteten som BNP mäter.

BNP per capita

Per capita är latin och betyder ordagrant “efter huvuden” men används i betydelsen “per person”. BNP per capita står alltså för BNP-värdet delat med landets befolkningsmängd. Det finns ett uppenbart positivt samband mellan ett lands generella hälsa och levnadsstandard och dess BNP per capita. Ett problem med måttet är dock att det inte beskriver de ekonomiska klyftorna i ett land.

En metod som används för att kunna jämföra värdet av olika länders valutor är köpkraftsparitet (PPP). Köpkraftsparitet tar hänsyn till växelkurs, inflationsnivå och levnadskostnad. BNP med köpkraftsparitet står för det sammanlagda värdet av ett lands totala konsumtion av produkter och tjänster summerat med värdet av bruttoinvesteringar samt värdet av exporten minus importen. Dividerar man detta med landets totala invånarantal får man alltså BNP per capita med köpkraftsparitet. Enligt beräkningar av länders BNP per capita gjorda 2017 av FN:s Internationella valutafonden  ligger Qatar i topp följt av Luxemburg medan Sverige kommer på plats nummer 16.

Allmänt om nationalekonomi

Det samhällsvetenskapliga ämnet nationalekonomi studerar det ekonomiska livet och hur ett samhälle använder sina resurser. I media har nationalekonomi främst uppmärksammats i frågor som rör ekonomisk tillväxt, konjunktursvängningar, inflation och räntor. Nationalekonomiska metoder utgår i hög grad av matematiska modeller och traditionellt har nationalekonomisk analys haft som utgångspunkt att människor är nyttomaximerande och rationella. Klassisk nationalekonomi kännetecknas av en liberal syn på ekonomi och som nationalekonomins fader brukar liberalen Adam Smith (1723-1790) räknas. En liberal syn på ekonomi i Smiths anda innebär en tro på en samhällsekonomi som fungerar bäst om den tillåts leva sitt eget liv.

Den osynliga handen

I bland annat The Wealth of Nations från 1776 använder verkets upphovsman tillika nationalekonomins grundare Adam Smith uttrycket “den osynliga handen”. Med detta avser han att beteckna den marknadsekonomiskt principiella tankegången att när enskilda samhällsmedborgare alltid först och främst ser till sin egen vinning kommer dessas beslut att främja det bästa för samhället. Adam Smith var påverkad av den franska François Quesnay (1694-1774) ekonomiska lära laissez faire laissez passer som går ut på total näringsfrihet och skattefrihet. För Smith innebär laissez faire – principen att egennytta, konkurrens, utbud och efterfrågan tillsammans är tillräckligt för att reglera marknaden så att den fungerar som bäst. Alla skulle vinna på ökad ekonomisk frihet.

Mikro, makro och internationell ekonomi 

Medan makroekonomi är den del inom nationalekonomin som ägnar sig åt hela samhällets ekonomi som till exempel utvecklingen av BNP och graden av sysselsättning, sparande och investeringar, fokuserar mikroekonomin på hushållens och företagens ekonomiska beteende i fråga om bland annat konsumtion och produktion. Inom mikroekonomisk teori beskrivs en konsument ofta av en nyttofunktion där konsumentens nytta sätts i relation till olika konsumtionsnivåer. En traditionell utgångspunkt i mikroekonomisk teori är att konsumenten agerar rationellt. Det har i modernare forskning dock modifierats på olika sätt. Med hjälp av en särskild produktionsfunktion tolkas produktionen utifrån den möjliga tillverkningen för ett företag och producenten i fråga antas vara vinstmaximerande. I makroekonomisk teori utgår man ofta från modeller som bygger på hur olika aggregerade storheter är sammanlänkade och påverkar varandra. Vid makroekonomiska studier av tillväxt till exempel, studeras rollen av den ekonomiska politiken, privata konsumtionen, exporten och importen med mera och hur dessa hänger samman med varandra och med tillväxten. En annan gren inom nationalekonomin studerar den internationella ekonomin. Internationella ekonomi handlar i grova drag om globaliseringens ekonomiska aspekter och av intresse är bland annat varuhandeln mellan olika länder.

Allmänt om ekonomi

Ekonomi kan sägas vara läran om att hushålla med begränsade resurser. Vanligtvis förknippas ekonomi med pengar men resurser kan syfta på mer än så. I Nationalencyklopedin definieras begreppet ekonomi som en “vetenskaplig disciplin som omfattar studiet av resursers bildande, organisation och användning, dvs. av alla de arrangemang inom vilka människor söker sin bärgning och försöker tillfredsställa sina behov.”

Försörjning

Ekonomisk historia som vetenskap har ytterst handlat om hur människor genom tiderna tillgodosett sina grundläggande behov av försörjning. Som begrepp står försörjning för att någons grundläggande livsbehov fortlöpande tillfredsställs. Försörjning finns som en del av ett arbetsområde inom Försvarsmakten och går ut på att säkerställa att förband inom det militära har tillgång till vatten, mat, drivmedel, ammunition och andra nödvändigheter när de är på uppdrag. Att få sina behov av försörjning räknas ofta som en mänsklig rättighet. I FN:s stadga om mänskliga rättigheter, 25:e artikeln uttrycks bland annat att var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande och rätt till trygghet i händelse av förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll”. I vilken grad och på vilket sätt medborgare i länder har rätt att få sina försörjningsbehov tillgodosedda är en politiskt grundläggande tvistefråga.

Ekonomi och handel

Till stor del hänger ekonomi ihop med handel och ekonomins historia med handelns utveckling. I tusentals år har människor världen över ägnat sig åt handel med varandra avseende det frivilliga bytet av varor och tjänster mellan två eller flera parter. Innan myntens och sedlarnas tillkomst bytte man saker med varandra genom byteshandel och genom byteshandeln växte ett värderingssystem fram. Föremålen som byttes skulle helst motsvara varandra i värde. I takt med att ett systematiskt sätt att värdera föremål på utvecklades, vidgades arenan för handel och marknader uppstod. De första mynten tillverkades för cirka 2500 år sedan i Lydien (nutida Turkiet) och var en blandning av silver och guld. Papperspengar började första gången användas på 1000-talet i Kina varifrån det sedan snabbt spred sig över världen. Idag har mynt och sedlar kompletterats med elektroniska betalningsmedel.

Skilda ekonomiska villkor och förutsättningar

Handeln har utvecklats enormt under åren och har tack vare att den förutsatte tilltro mellan handelsparterna bidragit till mer civiliserade samhällen. Dock har den inte enbart varit av godo. En av orsakerna till kolonialismen var att länder i Europa ville importera billiga råvaror till exempel. Kolonialismen har i sin tur medfört en rad ekonomiska konsekvenser. Inte minst i form av handelsvillkor som gynnar de forna koloniserande på bekostnad av de forna koloniserade. Med begreppet nykolonialism avses bland annat en ekonomisk exploatering av de koloniserade länderna som fortfarande äger rum trots att den direkt territoriella kontrollen upphört.

Den ekonomiska globaliseringen påverkar också enskilda länders ekonomiska villkor och förutsättningar genom att medföra en omorganisation av länders produktion. I sin tur påverkar en sådan omorganisation andra samhälleliga fenomen som bland annat klasstrukturer, arbetsliv och tillämpningen av teknik. Den ekonomiska globaliseringen har fått världsekonomin att öka.