Den ekonomiska politiken är uppdelad i finanspolitik å ena sidan och penningpolitik å andra. Finanspolitik styr den totala efterfrågan i samhället på varor och tjänster genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Det kan ske genom skatter, avgifter eller offentliga investeringar till exempel. Penningpolitik å andra sidan sköts av Sveriges centralbank Riksbanken och står för den politik som rör ett lands räntenivå, penningförsörjning och pengars värde.
Reporänta
Med hjälp av räntan påverkar Riksbanken inflationen i Sverige. Inflation innebär en ökning av den allmänna prisnivån. Det sker genom att kontrollera reporäntan som är den ränta som marknadsbankerna kan låna och placera till, vilket gör att reporäntan direkt kan påverka marknadsräntorna. Marknadsräntorna påverkar i sin tur den ekonomiska rullningen i samhället. Med låga marknadsräntor blir det lättare att ta lån och krediter och konsumtionen ökar. Detta leder till ökad efterfrågan och högre inflation. Låga räntor leder alltså till högre inflation och vice versa. Riksdagen har i lag bestämt att målet för Sveriges penningpolitik är att värna ett fast penningvärde. Detta mål har Riksbanken preciserat och bestämt att inflationen ska vara 2 procent vilket ger en säkerhetsmarginal för mätfel och utrymme för anpassning av nominella och reala växelkurser.