Allmänt om nationalekonomi

Det samhällsvetenskapliga ämnet nationalekonomi studerar det ekonomiska livet och hur ett samhälle använder sina resurser. I media har nationalekonomi främst uppmärksammats i frågor som rör ekonomisk tillväxt, konjunktursvängningar, inflation och räntor. Nationalekonomiska metoder utgår i hög grad av matematiska modeller och traditionellt har nationalekonomisk analys haft som utgångspunkt att människor är nyttomaximerande och rationella. Klassisk nationalekonomi kännetecknas av en liberal syn på ekonomi och som nationalekonomins fader brukar liberalen Adam Smith (1723-1790) räknas. En liberal syn på ekonomi i Smiths anda innebär en tro på en samhällsekonomi som fungerar bäst om den tillåts leva sitt eget liv.

Den osynliga handen

I bland annat The Wealth of Nations från 1776 använder verkets upphovsman tillika nationalekonomins grundare Adam Smith uttrycket “den osynliga handen”. Med detta avser han att beteckna den marknadsekonomiskt principiella tankegången att när enskilda samhällsmedborgare alltid först och främst ser till sin egen vinning kommer dessas beslut att främja det bästa för samhället. Adam Smith var påverkad av den franska François Quesnay (1694-1774) ekonomiska lära laissez faire laissez passer som går ut på total näringsfrihet och skattefrihet. För Smith innebär laissez faire – principen att egennytta, konkurrens, utbud och efterfrågan tillsammans är tillräckligt för att reglera marknaden så att den fungerar som bäst. Alla skulle vinna på ökad ekonomisk frihet.

Mikro, makro och internationell ekonomi 

Medan makroekonomi är den del inom nationalekonomin som ägnar sig åt hela samhällets ekonomi som till exempel utvecklingen av BNP och graden av sysselsättning, sparande och investeringar, fokuserar mikroekonomin på hushållens och företagens ekonomiska beteende i fråga om bland annat konsumtion och produktion. Inom mikroekonomisk teori beskrivs en konsument ofta av en nyttofunktion där konsumentens nytta sätts i relation till olika konsumtionsnivåer. En traditionell utgångspunkt i mikroekonomisk teori är att konsumenten agerar rationellt. Det har i modernare forskning dock modifierats på olika sätt. Med hjälp av en särskild produktionsfunktion tolkas produktionen utifrån den möjliga tillverkningen för ett företag och producenten i fråga antas vara vinstmaximerande. I makroekonomisk teori utgår man ofta från modeller som bygger på hur olika aggregerade storheter är sammanlänkade och påverkar varandra. Vid makroekonomiska studier av tillväxt till exempel, studeras rollen av den ekonomiska politiken, privata konsumtionen, exporten och importen med mera och hur dessa hänger samman med varandra och med tillväxten. En annan gren inom nationalekonomin studerar den internationella ekonomin. Internationella ekonomi handlar i grova drag om globaliseringens ekonomiska aspekter och av intresse är bland annat varuhandeln mellan olika länder.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *