Månad: maj 2018

Enkelt uttryckt så är en termin ett bindande avtal mellan två parter, en köpare och en säljare. Vid terminshandel så handlar man med en underliggande vara som till exempel aktier, valutor och råvaror. Det rör sig om ett avtal om köp av egendom vid en framtida tidpunkt. Priset bestäms i samband med upprättandet av kontraktet. Betalning och leverans sker således alltid i framtiden vid den så kallade lösen tidpunkten. När aktier är det underliggande instrumentet så kallas terminen helt enkelt för en aktietermin. Handel med terminer fungerar precis på samma sätt som optioner med ett viktigt undantag, terminsaffärer är alltid bindande för såväl köpare som säljare. När du handlar med terminer så har du en skyldighet att fullfölja en affär, den aktör som hjälper dig med handeln kräver därför att du har ett säkerhetskrav (en viss summa pengar på ditt konto).

Terminer – skräddarsydd riskoptimering

Terminshandel kan ses som ett sätt att skräddarsy sin riskexponering. Det är ett sätt att minska riskerna i ett aktieinnehav eller att öka dessa och tjäna pengar på en marknad som man tror på. Den som har ett stort aktieinnehav kan minska riskerna genom att blanda upp den befintliga investeringsportföljen med terminsinnehav. Det finns naturligtvis inget entydigt svar på hur stor del av ett innehav som terminer bör utgöra, de beror helt på vad du som investerar har för mål och syfte. Klart är att det alltid lönar sig att vara väl insatt, på finansly kan du läsa om ekonomiska termer och bli en fena på att bemästra dessa.

Terminshandel i kryptovaluta

I tider när intresset för kryptovaluta är större än någonsin så var det logiskt sett endast en tidsfråga innan handeln med krypto-terminer skulle bli möjligt. Under 2017 inträffade just detta, då offentliggjordes det att man kunde börja handla med Bitcoin-teminer på CME. I samma veva sa även CBOE att handel med derivat för kryptovaluta var nära förestående. Nasdaq var sedan den tredje aktören att meddela att man skulle introducera terminshandel, detta beräknades ske under det andra kvartalet 2018.

En hushållsbudget är ett oumbärligt verktyg för de som vill ha kontroll över sin privatekonomi. Det är med andra ord inte bara något för de som har dålig ekonomi, utan för alla som vill veta vad deras pengar egentligen går till varje månad. En hushållsbudget kan hjälpa en att identifiera slösaktiga vanor eller onödiga köpbeteenden, som leder till att man gör av med mer pengar än man behöver, till exempel att man äter ute mer än vad man tror, eller åker taxi oftare än nödvändigt.

Det första man bör göra när man lägger upp en budget är att räkna ihop hushållets inkomster. Det är detta man har att förhålla sig till när man planerar budgeten. En bra utgångspunkt är sedan att dela upp utgifterna i ”fasta utgifter” och ”övrigt”. De fasta utgifterna är exempelvis boende, ränta och amortering för lån, mat, transportkostnader och försäkringar. Under ”övrigt” faller sådana utgifter som kläder, nöje och resor.

En post som är mycket viktig att ha med i budgeten är självklart sparande. Att spara pengar inför framtiden är en förutsättning för en välmående privatekonomi, och detta av flera anledningar. Ett sparande ger en till exempel bättre ekonomiska förutsättningar i framtiden, oavsett om det handlar om att använda de pengarna till att köpa ett hus eller bara till att leva bättre som pensionär. Det är också viktigt att ha ett sparande som en buffert vid oförutsedda utgifter, till exempel tandläkarbesök, veterinärbesök eller bilreparationer. Har man inte en buffert sparad när sådana kostnader uppkommer måste man söka alternativa lösningar, till exempel att ta ett privatlån. Eftersom privatlån ofta har höga räntor, är det viktigt att först jämföra olika lånevillkor för att få så bra ekonomiska förutsättningar som möjligt för lånet. Det kan du till exempel göra på den här hemsidan. Sedan får man inte glömma att räkna in räntan och amorteringen av lånet i sin hushållsbudget.