Månad: juni 2017

Den ekonomiska politiken är uppdelad i finanspolitik å ena sidan och penningpolitik å andra. Finanspolitik styr den totala efterfrågan i samhället på varor och tjänster genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Det kan ske genom skatter, avgifter eller offentliga investeringar till exempel. Penningpolitik å andra sidan sköts av Sveriges centralbank Riksbanken och står för den politik som rör ett lands räntenivå, penningförsörjning och pengars värde.

Reporänta

Med hjälp av räntan påverkar Riksbanken inflationen i Sverige. Inflation innebär en ökning av den allmänna prisnivån. Det sker genom att kontrollera reporäntan som är den ränta som marknadsbankerna kan låna och placera till, vilket gör att reporäntan direkt kan påverka marknadsräntorna. Marknadsräntorna påverkar i sin tur den ekonomiska rullningen i samhället. Med låga marknadsräntor blir det lättare att ta lån och krediter och konsumtionen ökar. Detta leder till ökad efterfrågan och högre inflation. Låga räntor leder alltså till högre inflation och vice versa. Riksdagen har i lag bestämt att målet för Sveriges penningpolitik är att värna ett fast penningvärde. Detta mål har Riksbanken preciserat och bestämt att inflationen ska vara 2 procent vilket ger en säkerhetsmarginal för mätfel och utrymme för anpassning av nominella och reala växelkurser.

Ett ekonomiskt system

är ett nätverk av institutioner och regler inom en organisation som används för att samordna knappa resurser. Det finns i grunden främst två motsatta huvudtyper av ekonomiska system: planekonomi och marknadsekonomi. Medan planekonomi är ett totalt centraliserat system är det marknadsekonomiska systemet istället helt decentraliserat. Det innebär att i en planekonomi planerar och styr staten ekonomin medan det är marknaden i sig själv som sköter den biten i en marknadsekonomi.

Kapitalismen

Kapitalismen är en typ av marknadsekonomiskt system och är ett av de vanligaste systemen i det västerländska samhället. Ett kapitalistiskt system innebär att produktionsmedlen ägs privat och produktionen regleras av marknadskrafterna. Överskottet man får i vinster av produktionen läggs på att öka produktiviteten och på så vis expanderas ständigt vinsterna. Kapitalismen har genom tiderna kritiserats på grund av sin expansiva karaktär som i längden leder till överproduktion. Den mest inflytelserikaste kritikern av kapitalismen blev Karl Marx (1818-1883). Han menade att kapitalismen ledde till växande koncentration och monopol, kriser samt djupnande klassmotsättningar.

Många ekonomiska system är så kallade blandekonomier. I de nordeuropeiska länderna som Sverige råder ett blandekonomiskt system genom en stor offentlig sektor och en marknadsstyrning som också delvis styrs av skatter och lagar.